Med anledning af från flere håll uttalad önskan, att en ny upplaga af föreliggande bok måtte fullständigas med vigtigare ekonomiska och tekniska uppgifter angående de olika jernvägarne, äro de i föregående upplagor förekommande uppgifter tillökade med dylika angående resp. jernvägars anläggningskapital såsom aktiekapital, statsanslag, statslån, obligations- och öfriga lån.

Reproduktion 1979, utgivven av mfÖSj, limmad, 216 sidor

Ångloken på Västergötlands en gång så talrika smalspårsbanor av den gamla svenska vidden 3 fot eller 891 mm har sedan gammalt rykte om sig att ha en svårutredd historia, eftersom deras privata byggare och ägare tillföljd av ekonomiska och politiska spelvändningar stundom äganade sig åt invecklade transaktioner med både lok och spår.

Förf. Yngve Holmgren, häftad, 52 sidor

Uppgift på personvagarnas platsantal, vagnvikt m m.

Reproduktion 1985, utgiven av mfÖSJ, häftad, 20 sidor.

I Malmöhus län har under tiden 1 september 1977 – 30 juni 1978 en inventering gjorts av länets järnvägsstatioer, undantaget Malmö och Lund Centralstationer. Inventeringen har gjorts i Skånes Hembygdsförbunds regi. Det insamlade materialet har sedan legat till grund för en klassificering av byggnaderna.

Förf. Inga Emmelin Carlman, limmad, 112 sidor

Medlemspris 50 kr ange medlemsnummer,

Karta över LLTJ-omnibusslinjer och tidtabellerna över dom olika linjerna.

Med tack och lyckönskan åt vår 125-åriga järnväg och med tack även åt alla som endera formen har bidragit till boken ber vi i redaktionskommittén för museiföreningen Östra Skånes Järnvägar och Kristianstads Järnvägsmuseum att få överlämna resultatet av vårt arbete till läsarna. Det är en jubileumskrönika, som ej får uppfattas som en komplett och uttömmande historik, utan som vi hoppas skall ge glimtar från CHJ då och nu.

Förf. Yngve Holmgren, Gören Lavesson, Göran Thomasson, häftad, 72 sidor

Järnvägarna Kristianstads län byggdes mellan åren 1859, då Södra Stambanan även nådde detta län, och 1919, då den 1,2 km långa järnvägsförbindelsen mellan Kristianstad och Långebro med bro över Helgeå kunde tas i bruk.

Förf. Yngve Holmgren, Göran Lavesson och Nils Wennström, limmad, 95 sidor

Medlemspris 55 kr ange medlemsnummer

Det började med en växel i stadens bank. Visst – de var förmögna grevar med mycket stora jordegendomar, men det var penningknappt i landet. Skulle de ha fått lösa in sin växel hade bryderi uppstått.

Förf. Nils Erik Wååg, hård pärm, 80 sidor

Medlemspris 70 kr ange medlemsnummer.

Vart? Jomenvisst.

Vi har för all svengelskan glömt det gamla fina verbet varda. Det innebär ett långsamt skeende. Med samfärdseln var skeendet verkligen långsamt under senare hälften av 1800-talet och första delen av 1900-talet.

Förf. Nils Erik Wååg, hård pärm, 96 sidor

Medlemspris 55 kr ange medlemsnummer,

Lennart Petersson var under 1940-1980-talen verksam vid SJ:s banavdelning, mest vid de småländska smalspårsbanorna. Med ett glödande fotointresse dokumenterade han sin arbetsdag, resulterade i en unik samling vardagsbilder från en värld som nu är helst försvunnen.

Förf. Lennart Petersson, Hård pärm, 112 sidor.

Medlemspris 150 kr ange medlemsnummer,

En bok om det tjugoåriga samarbetet mellan museumet och föreningen.

Förf. Museiföreningen Östra Skånes Järnvägar, Häftad, 23 sidor.

En tidtabell för dom olika linjerna inom Östra Skånes Jernvägar.

Reproduktion 1976, utgiven av Museiföreningen Östra Skånes Järnvägar, häftad, 49 sidor

En katalog på Ljunggrens Verkstads Aktiebolag, Chirstianstads ångslupar.

Reproduktion 1977, utgiven av Museiföreningen Östra SKånes Järnvägar, häftad, 20 sidor.

Slutsåld

Slutsåld

En katalog på Ljunggrens Verkstads Aktiebolag, Christianstads personvagnar, godsvagnar och tillbehör till järnvägen.

Reproduktion 1977, utgiven av Museiföreningen Östra Skånes Järnvägar, häftad, 12 sidor

Slutsåld

En katalog över företagets motorvagnar med ritningar och beskrivning utav vagnen.

Reproduktion 1977, utgiven av Museiföreningen Östra Skånes Järnvägar, häftad, 14 sidor

För hundra år sen hade begreppet Österlen ännu inte brett ut sig så långt i geografin för att locka turister. Då talade man om att Albo äntligen skulle få järnväg, som det sista av Skånes härader. I september 1901 knöts Ystad – Brösarps järnväg samman med den bana som Kristianstads intressena hade byggt från norr.

Förf. Per Ove Lind, Gunnar Sandin m.fl., Hård pärm, 96 sidor

Vägbygget som blev inspirationen till järnvägen i Viby. Uppsalavägen från Norrviken in mot Stockholm följde åsens östsida fram mot Svartbäcken och rätt tidigt hade järnvägsövergången vid Klasro bytts mot en planskild korsning med en kort järnbro med överliggande valvbågar på huggna gråstenssocklar…

Förf. Sigurd Bragnum, Björn Lûning & Claes-Ivan Östberg, häftad, 40 sidor.

I Sverige har funnits omkring 2000 järnvägsstationer med husbyggnader och stationspersonal. Under ett sekel var stationen den centrala punkten i socknen men också i många orter. Till stationen gick man inte bara för att åka med tåget eller möta någon, utan man gick rent av dit endast för att ”titta på folk” och prata en stund. ”

Förf. Lennart Welander, limmad, 71 sidor

Medlemspris 85 kr ange medlemsnummer,

Banvallsvägen – Har du någon gång funderat över varför sidogatan till Klaves hage i Klintehamn egentigen heter så? Svaret är enkelt – här gick det en gång i tiden en järnväg. Vilken järnväg det var och den spännande historien om denna är just vad denna bok handlar

Boken trycktes i samband med en utställning i Malmö Rådhushall hösten 1965. Boken innehåller historian om modelljärnvägen och en katalog över vilka modeller som ställdes ut.

Förf. Gösta Nilsson, häftad, 31 sidor

-Äventyraren som fick monopol på att bygga de svenska stambanorna, men blev lurad och förlorade allt.

-Kungen som älskade pompa och att inviga nya linjer.

-Den mystiska kvinnogestalt somd et berättades om i rallarkojorna.

Medlemspris 125 kr ange medlemsnummer

I den halva av Skåne som ligger öster och söder om (järnvägs)linjen Trelleborg-Malmö-Hässleholm-Kristianstad-Sölvesborg förverkligades under den ”första järnvägsbyggnadsepoken” (1856-1914) cirka tjugo järnvägsprojekt. Det är inte så lite. Men under samma tid formulerades i området mer än tio gånger så många projekt som aldrig blev mer än ”tankebanor”.

Förf. Karl-Gösta Alvfors, hård pärm, 224 sidor.

Den första järnvägen till Åhus var Gärds Härads Järnvägs linje Everöd-Åhus, GJ, vilken öppnades den 18 december 1883. För Gärdsbanans lok och ångvagnar uppfördes ett trespårigt parallellstall som vid järnvägslinjens nedläggning 1936 såldes och numera (1993) används som bilverkstad.

Förf. Yngve Holmgren, häftad, 8 sidor

Bland det, som den nya staden Kristianstad övertog från sina ”nedlagda” föregångare Åhus och Vä, var hamnen vid Helgeåns utlopp i Östersjön vid Åhus.

Förf. Yngve Holmgren, häftad, 17 sidor

I denna bok kan Du läsa ett kåseri av Torleif Ewermyr, Habo, född 1960 i Gislaved och uppvuxen på ”Veken”. Ortens äldsta företag, FärgCenter, som en gång grundades 1881 i Källeryd av Malkolm Andersson, uppmärksammar vi bland årets jubilarer. Att det gått hundra år sedan den första järnvägen till Gislaved öppnades för allmän trafik skriver vi också om.

Förf. Gislaveds hembygdsförening, limmad, 280 sidor

Medlemspris 150 kr ange medlemsnummer,

Slutsåld

På 1870-talet uppstod en högkonjuktur som gav upphov till omfattande järnvägsprojektering. Bland de förslag, vilka ej hann påbörjas förrän tiderna försämrades, var ”Östra Skånes Järnvägar, ett storslaget projekt.

Förf. Yngve Holmgren, häftad, 7 sidor.

Reproduktion 1981, utgiven av OKBv, häftad, 12 sidor

Slutsåld

En katalog som visar vilka lok och vagnar som finns i deras samling.

Förf. SJ Information o PR, häftad, 47 sidor

Om födelsen, nedläggningen och den festliga återuppståndelsen.

Förf. Svenska Järnvägsklubben och Järnvägsfrämjandets lokalavdelning Öst, häftad, 9 sidor

Slutsåld

Boken trycktes inför invigningen utav Kristianstads Järnvägsmuseum, du kan läsa om järnvgens historia i Kristianstad och om Kristianstads Järnvägsmuseums lok och vagnar.

Förf. Yngve Holmgren, häftad, 40 sidor

I anslutning till 100-årsminnet av födelsen för poststationen i Södra Sandby är det väl motiverat att göra en återblick på hur våra förfäder fick kämpa för bättre postförhållanden. Mer än 50 foliosidor tynger arkivet med de dokument som plitades i anslutning till att Södra Sandby fick en poststation den 1 januari 1892, skrivna under ett förlopp av nära tre år.

Förf. Erik Lindgren, häftad, 29 sidor

Medlemspris 20 kr ange medlemsnummer

Slutsåld

En samling utav alla poststationer i Kristianstads län med historik och viktiga händelser.

Förf. Erik Lindgren, häftad, 29 sidor

Slutsåld

Posthistorisk skriftserie nr 101

Regeringen gav i oktober Bredåkra-Tingsryd Jernvägs Aktiebolag rätt att anlägga och för allmän trafik upplåta en järnväg med 1067 mm spårvidd från Bredåkra till Tingsryd. Detta meddelade företaget i ett brev till poststyrelsen den 19 juni 1895 med samtidigt förfrågan om Posten ville utnyttja järnvägen.

Förf. Erik Lindgren, häftad, 23 sidor

Posthistorisk skriftserie nr 192.

Området beskrivs norrifrån med början vid den första stationen efter Markaryd. Det betyder att stationerna inte redovisas i kronologisk ordning efter tilkomsten. För fullständighetens skull redovisar jag också kort de tidsperioder då orterna i fråga har haft poststationer utan att dessa varit förenade med järnvägsstationerna.

Förf. Erik Lindgren, häftad, 23 sidor

Medlemspris 20 kr ange medlemsnummer

Posthistorisk skriftserie nr 224

Illusrationen visar ett av de många cirkulär under slutet av 1800-talet som redovisade postens samarbete med järnvägarna efter hand som nätet växte sig allt tätare.

Förf. Erik Lindgren, häftad, 20 sidor

Medlemspris 20 kr ange medlemsnummer

Slutsåld

Hösten 1990 blir Sverige världens åttonde land med reguljär tågtrafik i minst 200 km/h. Det lutande motorvagnståget X2 börjar gå mellan Göteborg och Stockholm. Under de närmaste åren färdigställs allt längre allt längre bansträckor för höga hastigheter och nätet utvidgas.

Industribanor har i Östergötland funnits vid många olika typer av industrier, varav tegelbruken dominerat men även skogs- och mineralindustrier varit vanligt föreommande. Liksom i tidigare böcker måste man dock konstatera att antalet industibanor med lok blir allt färre. Av de 51 som funnits i Östergötland finns i dag 4 med mera regelbunden trafik. Några ytterligare finns kvar, men används ej längre.

Förf. Bo Gyllenberg, häftad, 64 sidor

”Industrilok i Uppland” innehåller även några banor, som av olika anledningar inte togs med i ”Industrilok i Södermanland”. Det gäller i första hand banorna vid Hammarbyledens byggnad, Stockholms Stads Lantegendomsnämnd sandbanor i Enskede och Stockholms Södra Spårvägs AB.

Förf. Mats Freding, limmad, 152 sidor

Läs om Bohusläns mest dominerande industrigren var stenbrytningen, som dock för en mycket vinande tillvaro numera och Dalslands industribanor har i stor utsträckning anknytning till skogs- och mineralindustrin.

Förf. Mats Freding, häftad, 56 sidor

Medlemspris 40 kr ange medlemsnummer

”Industrilok i Västergötland” är den hittills mest omfångsrika. Det är egentligen inte konstigt. Västergötland är ett stort landskap och de vanligaste industrigrenarna här, kalkbruk, torv- och tegelindustrier, hör också till de vanligaste industribaneanvändarna. Slutsummeringen ger 127 industribanor med lok, ett rekord som troligen bara kan slås av Skåne och Småland.

Förf. Mats Freding, limmad, 144 sidor

Medlemspris 60 kr ange medlemsnummer

Bergslagsbanans banvaktsstuga 17 är belägen några kilometer söder om Grängesberg. Under de 70 år som banvakter bodde längs linjen, var det bara två, Lindahl och Johan, som hade stuga nr 17 som sin tjänstebostad.

Förf. Nils-Erik Wååg, limmad, 78 sidor

Medlemspris 70 kr ange medlemsnummer

Museibanor och järnvägsföreningar tar inte bara ansvar för järnvägens långa historia; de för också kunskapen vidare om hur man förvaltar och använder äldre teknik. Förare, eldare, konduktörer, maskiningenörer, stinsar, bromsare, montörer, banarbetare, växlare och signalare, alla har de tagit på sig arbetsuppgifter som, om de inte kontunerligt tillämpades i återkommande museal tåg- och spåvagnstrafik, sakta men säkert skulle försvinna.

Förf. Museibanornas Riksorganisation och Järnvägshistoriska Riksförbundet, hård pärm, 253 sidor.

I och med att 1900-talet tar slut avslutas en viktig epok i SJs och Pendeltrafikens historia: SJs uppdrag att sköta pendeltågstrafiken åt Storstockholms Lokaltrafik, SL, upphör efter mer än 31 år.

Förf. Thomas Ericsson, Pia Gullsäter, Karl Axel Håkansson, hård pärm, 146 sidor.

Medlemspris 100 kr ange medlemsnummer

Det har gått 140 år sedan det första tåget ångade in i Hästveda. Med järnvägen kom också en fantastisk utveckling, från kyrkby till ett expansivt stationssamhälle.

Förf. Hästveda Hembygdsförening, limmad, 75 sidor.

Aldrig har något samfärdsmedel haft en så stor betydelse för landets industriella och sociala utveckling som järnvägarna har medfört. Som fortskaffningsmedel har järnvägarna varit revolutionerande.

Förf. Evert Cixthenson, hård pärm, 155 sidor

I 58 år fanns den där som en självklar del i människors tillvaro. Den var vägen ut i stora världen för Dalforsborna och för den som kom med båt från byarna runt sjön Amungen.

Förf. Christer Hammare och Bengt Sandhammar, limmad, 63 sidor

Föga anade Frans Henrik Kockum, då han några år efter 1800-talets mitt startade tillverkning av järnvägsvagnar i verkstäderna vid Kärleksgränden, ”att det på räls rullande materialet” senare skulle bli företaget KOCKUMS verkliga långkörare i den klassiska industristaden Malmö.

Förf. Peraxel Nilsson, hård pärm, 224 sidor

Slutsåld

Ett lok står klart för avgång. Framför sig har det en sträcka som är 384 sidor lång och restiden är hela 150 år! Resvägen är den svenska järnvägens historia, och hela sträckan kantas av massor av notiser – både kända och mindre kända – och bilder.

Förf. Karin Rosander, Lars Olov Karlsson, Johan Bergkvist, Göran Fält, Robert Herpai, Lotta Palmlund och Sven-Erik Gunnervall, hård pärm, 383 sidor.

Slutsåld